20130113, förlossningen

Varnar innan innlägg, att detta kommer att bli ett långt inlägg.

Kommer nu att berätta om förlossning.

 

20130104

Vaknade jag på natten av att vattnet gick. OMG, kändes som jag hade kissat på mig :)

Men det var vattnet. Ringer in till förlossningen som frågar om jag har värkar. Nej svarar jag. Då tycker jag att du ska gå och lägga dig igen så att du får sova.

När du vaknar imorgon så ring in till oss så du får komma in för en kontroll.

OK, sagt och gjort (trodde ja). Jag kunde ju INTE somna haha. Låg och väntade på värkarna och sprang på toaletten då inte allt vatten kom på en gång så de siprade ut.

 

Efter många vändningar i sängen, beslöt jag mig för att gå upp och lägga mig i soffan. Tog en alvedon vid 05.00 och somnade, Thank God!

 

20130105

Vaknade gjorde vi vid 09.30, ringde till förlossningen, fick tid kl 11.00.

Kl 11.15 kom vi in och träffade en super trevlig barnmorska som hette Anna.

Man satte ett CTG på mig och värderna var bra. Hade börjat få lite mer förvärkar än på natten men fortfarande inte så pass att det var dags att föda.

Fick information om att åka hem, vila då hon trodde att värkarna skulle starta inom de kommande dygnet. Om inget hade hänt skulle jag som idag ringa in på söndagen och få en ny tid för CTG.

Vi åkte hem och la oss i soffan och bara tog det lugnt.

Samma sak denna kväll/natt så kunde jag inte sova. Låg och väntade på värkar och kände att dom blev kraftigare. Ringde in och frågade vad jag skulle göra då fick jag själv bestämma om jag ville komma in eller inte.

Marcus och jag tog beslut att stanna hemma eftersom jag fortfarande kunde andas, haha.

 

20130106

Söndagen kom och vi var ju fortfarande hemma. Jag ringde in och fick en tid kl 14.00.

När vi kom så träffade vi barnmorskan Birgitta, super trevlig medelålders kvinna.

Satte på CTG, och det visade att jag hade kraftigare värkar idag än igår.

Hon ville då göra en ndersökning för att se hur mycket jag var öppen.

När hon gör detta så får jag en värk sammtidigt som det gör så J*VLA ont så jag börjar stor gråta....

Hon meddelar då att jag är öppen ca 1.5 cm. Hon vill då att jag och Marcus ska åka iväg och äta nått och gå ett par timmar och sedan komma tillbaka. Hon ville först ge mig en tid till dagen efter för igångsättning men annsåg att detta inte var lönt då jag förmodligen skulle komma igång redan idag,

Sagt och gjort kl är då 16.00. Jag och Marcus åker till Mc Donalds. Marcus är då väldigt mån om mig och frågar ca 100 gånger om vi verkligen ska äta där med tanke på mina värkar. Japp insisterar jag. Undertiden vi äter kommer de värkar av Guds nåde... Men men jag kämpar mig igenom dessa. Mätta och belåtna åker vi till Maxi för att ladda upp med energi. Cola, kexchoklad, äpple, banan och energidryck till Marcus.

Efter Maxi begav vi oss till Pålsjö strandpromenad. Där gick vi i ca 1½ timme. Värkarna kom allt tätare och gjorde mer och mer ont. Men skam den som ger sig. Vi åkte runder lite. Tog en mjukglass och sen fick jag ge mig... Marcus körde till lasarettet, tog förlosningsväskan och då plötsligt slog det mig. Nästa gång jag gå till bilen kommer bebisen att vara i min famn.

Vi kom tillbaka kl 18.40 & träffade Birgitta igen. Fick ett rum och in kommer en annan barnmorska, Maria Ljunggren som satte CTG igen. Denna gången blev jag inlagd. Nu skulle de kontrolleras om värkarna var regelbunda, styrka etc.

Dom var inte regelbundna och olika starka. Nu blev det en fråga om jag skulle få en insomningstablett och bli igångstartad kl 08.00 20120107.

Hon kollade hur mycket jag var öppen och var öppen samma 1,5 cm. Hon gjorde då en hinnsvepning och öppnade mig 0,5 cm till. Nu var jag öppen 2 cm.

Vi skulle upp och gå men dock på avdelningen, Detta gjorde vi och vi gick mellan 20.00 och 23.00 ca. När vi gick tillbaka till rummet, kommer en ny barnmorska då det har varit nattskiften. Vår barnmorska heter nu Karolina och undersköterskan Kerstin.

Karolina kollar mig nu, öppen 3 cm. Dvs 1 cm på 3 timmar. Jag har nu inte sovit på ca 3 dygn och såg fram emot en insomningstablett men nej. Nu beslutar vi att vi kör på, inte lönt att stoppa nu!

 

20130107

Nu var det dags att ta ett bad, detta ångrar jag inte för 5 öre. Kommer in i badrummet.

Stort badkar, VARMT vatten, släckt men små ljus. Musik, saft, vatten och Marcus <3

Nu kör vi. Låg i bade ca 1.45 min. Hade värkar som kom tätare och gjorde mer och mer ont.

Vi gick tillbaka till rummet och jag kunde knappt gå så ont jag hade...

När vi kommer in visar det sig att jag på ca 2 timmar öppnat mig till 7 cm. Inte konstigt att detta gjorde ont i badet.

Nu börjar mitt minne att svika mig. Marcus har fått återberätta saker och ting. Hur dom satte elektron på bebisens huvud, lustgas till mig, smärta, skriken, pilatesbollen. Marcus berättar att kl 04.00 ca ringde han på klockan och sa att nu kan Johanna inte ha så här ont längre, hon mår ju inte bra och har inga krafter kvar. Den ena värken avlösten den andra och låg över 100 på ctg:n.

Jag hade stått still på 8 cm sen kl 01.30 ca.

Då beslutade sig Karolina för att sätta epidural. Narkosläkaren kommer, och Marcus berättade att jag hade sagt

- Jag måste erkänna en sak. Jag har hört att de ska göra ont att sätta epidural.

- Jaha sa narkosläkaren. Men jag sätter en bedövning först innan jag sätter epiduralen.

- Och varför sätter man en bedövningsspruta innan epiduralen då??!!

Epiduralen gjorde sitt och jag somnade, även Marcus i 20 min, Efter 40 min vaknar jag med av att jag behöver göra nr 2 på toaletten. Då kommer Karolina in och säger stopp, du ska inte röra dig :)

Under dessa 40 min hade ja gått från 8 cm till att hon nästan stog rätt i bäckenet.

Solen börjad  gå upp och dom fyllde på epiduralet till mig så jag skull få lugn och samla kraft.

Nu var det skiftbyte igen, och Karolina och Kerstin kom in och sa hejdå och att dom skulle missa födelsedagen. Det kändes piss, för jag tyckte verkligen om dom.

Men in kom Helen (Barnmorska) och Gunilla (undersköterska) som skulle vara med. Kl 09.00 hade fortfarande krystvärkarna inte kommit igång.

Får då dropp och kl 09.30 startade krystvärkarna och 26 minuter senare hade jag Liwa på magen.

Vår fina tjej som vi hade längtat efter så!!

 

 Hon kom ut på webbisar samma dag.

2013-01-07 Flicka Liwa Keidser Weinebrandt

 
Föräldrar: Johanna Keidser och Marcus Weinebrandt
 
Tid: 09.56
Vikt: 2860 gr
Längd: 48 cm
Syskon:  
Hemort: Helsingborg
Stort tack till nattskift & förmiddagsskift. Även stort tack till Helen Walhbeck Najaden HBG.

 

Efter ett tag kommer frukosten in till oss, ca kl 12.00 :)

 

  

Vi flyttades sedan in till BB. Och min personliga åsikt är att visa ska inte jobba på BB!!

Fick ett bra bemötande när vi kom, som gav oss information etc. Marcus frågade om det fanns möjlighet för honom att stanna kvar på sjukhuset under natten, men de gjorde det ju inte.

Vi låg och gullade med vår lilla Liwa som låg så fint hos pappa och hos mamma.

 

En trött och frustrerad Marcus lämnade sjukhuset kl 20.00 för att åka hem o sova. När han stängde dörren på sjukhuset brast jag. Jag stortjöt!! Där låg jag, hels själv med detta lilla lilla knytet som inte var mer än 10 tim gammalt. Hur kan man skicka hem papporna? Är man inte en familj eller är de bara mammor o barn? Nej, man är en familj mamma, PAPPA & barn! Känns så fel att papporna utesluts! Natten var jobbig och jag kom inte till ro att sova.

 

 

20130108

Kl 07.30 kom Marcus, och jag brast igen! Hade saknat han så! Han tog hand om Liwa så jag kunde få vila och äta. Amningen hade jag under natten fixat själv utan hjälp från personalen för dom verkar ju skita i vilket.

Jag frågade om hjälp dagen innan med amningen då berättade hon bara gör så och så sen gick hon. Där låg jag nyförlöst, trött och kämpade med amningen och Liwa som bara skrek. Då kommer en annan barnmorska in eftersom Marcus trycker på knappen så säger hon, men hon behöver inte äta. Hon klarar sig på sina reserver.

Vi beslöt oss för att åka hem 20130108 då jag ville komma hem och få komma till ro och jag ville ha Marcus vid min sida. Kl 15.00 "checkade" vi ut och åkte hem!

Marcus, min bästa vän, min sambo, min stöttepelare. Han var en klippa genom hela graviditeten & förlossningen. Han ställer upp alltid och var alltid där för mig. han tog så väl hand om mig.  

Älskar dig Marcus!

Här slutar nu min förlossningsberättelse. Hoppas att ni har uppskattat min berättelse och har ni några frågor så bara ställ dom.

I nästa inlägg kommer jag att berätta om våra dagar som familjen som nu består av Johanna, Marcus och Liwa.

Till dess, ha en bra söndag :)

/Cataleya

 

Louise
2013-01-13 @ 19:23:15

Åh vad duktig du varit Johanna, börja gråta när jag läste det!
Hoppas allt fortfarande är bra med er och åter igen grattis till er fina lilla Liwa :)
Kram

Svar: Tack så mycket Louise :) Allt är bra med oss alla tre <3 Kram
Johanna Keidser

Mindy (Findus85)
2013-01-13 @ 22:01:15
URL: http://findusomolly.blogspot.se

Grattis och välkommen Liwa! Vilket fint namn och hon är jätte söt. Va tråkigt att det inte va så bra på BB. Jag håller verkligen med om att pappor/ partner/ anhörig ska få stanna oavsett, det är inte så kul att bli lämnad ensam. Jag hade min mamma hos mig första natten på BB, resten själv, men hade rum så anhörig kunde stanna. Stannade några extra dagar för jag hade inte direkt bråttom hem och fick ett bra bemötande av personal. Hemma skulle jag bli ensam då jag lämnade fadern strax innan förlossningen. Stort grattis ännu en gång och lycka till.

Svar: Tack så jättemycket Mindy! Nä man känner att man blir väldigt utlämnad med detta knyte och man ska komma igång med så mycket, helt själv. Jag menar nu hade jag en "lätt" förlossning jämfört med många andra men för mig som aldrig haft en förlossning tidigre var det en stor grej för mig. Jag blev ju syd vilket gjorde att jag hade svårt och det tog lång tid på toaletten, men jag kunde inte lämna Liwa till någon utan hon fick följa med in och ligga i denna genomskinliga säng och bara skrek då hon ville vara nära mig hela tiden. Frustrationen som uppstår hos en nybliven förälder är fruktansvärd... Men men. Starkt jobbat att klara dig själv men iblan är ensam stark, i ditt fall verkar de som det :) Tack ännu en gång, detsamma!
Johanna Keidser




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0